Tydligen finns det ett konstruktionsfel i modellen som jag hade, så det var egentligen bara en tidsfråga till den skulle bränna ut sig själv. Jag vet inte om jag ska gråta eller slå ett hål genom väggen (det senare rekommenderas inte, det gjorde ont).

Okej, riktigt så illa är det inte. Jag har för tillfället vårdad om min systers laptop, som hon var så god att låna ut nu när hon faktiskt har två datorer (fan ta min jävla skitskola). Nåväl, tack syster.

Sån tur är hade jag inget spännande sparat i själva datorn (i såna här lägen är det bra att ha ett välfungerande och kärleksfyllt förhållande till sin externa hårddisk), så min sorg kunde ha varit djupare. Men jag är fortfarade lite bitter över att jag måste lägga ut flera tusen på att köpa en ny dumburk. Så väldigt taskig tajming. Tack så mycket.

Jag har pluggat non-stop den här veckan (för en gångs skull säge jag det utan att överdriva det minsta) och ändå känns det som om jag inte fått någonting gjort. Så därför ska jag nu ta och plugga lite mer. Suck.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Idag känner jag mig produktiv, förstår ni. Problemet är bara att jag måste använda all min energi till att hålla mig produktiv, så jag orkar ändå inte utföra något. Förutom detta svamliga inlägg då.   Värst är det med naturkunskapsuppgiften, ...

  Jag inser inte hur mycket jag saknar mina fellow classmates tills jag träffar dem.   Som ni kanske märkt är min inställning till skolstarten inte den mest muntra, och inte blev den bättre när jag pallrade mig upp klockan halv sju för att gå t...

  Jullovet börjar närma sig sitt slut. Mitt sista jullov. Jag blir nästan lite gråtmild.   Så har jag gjort det bästa av det? Jag har spenderat större delen av det med Jonatan och några kvällar av det med mina vänner. Jag har simmat (jag trodde...

  Hallå där, kära bloggläsare!   Jag lovade att jag skulle börja blogga igen efter nyår. Så nu gör jag det. Med nya krafter och allt det där. Jag lovar att jag inte ska göra er (fortfarande trogna följeslagare) besvikna. Det må låta som en klys...

Det är den hårda sanningen. Eller så överdriver jag igen. Det är jag kung på. I alla fall, jag lovade mig själv (och mina vänner med, för den delen) att jag inte skulle bli en sån där tjej som går helt upp i sig själv bara för att hon är kär...