Jag inser inte hur mycket jag saknar mina fellow classmates tills jag träffar dem.

Som ni kanske märkt är min inställning till skolstarten inte den mest muntra, och inte blev den bättre när jag pallrade mig upp klockan halv sju för att gå till skolan och ha psykologi. Problemet var liksom att läraren inte dök upp. Fett najs. Så jag gnäller lite ljuv musik för Ellens öron och hon säger att hon bestämt sig för att försöka se den här sista terminen som något positivt och inte gnälla så mycket. Allt jobbigt vi kommer göra blir ju för sista gången och det smartaste vore egentligen att njuta av det liv vi känner till. Smart tjej det där. Jag ska nog ta efter.

Det ska jag verkligen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Idag känner jag mig produktiv, förstår ni. Problemet är bara att jag måste använda all min energi till att hålla mig produktiv, så jag orkar ändå inte utföra något. Förutom detta svamliga inlägg då.   Värst är det med naturkunskapsuppgiften, ...

  Jullovet börjar närma sig sitt slut. Mitt sista jullov. Jag blir nästan lite gråtmild.   Så har jag gjort det bästa av det? Jag har spenderat större delen av det med Jonatan och några kvällar av det med mina vänner. Jag har simmat (jag trodde...

  Hallå där, kära bloggläsare!   Jag lovade att jag skulle börja blogga igen efter nyår. Så nu gör jag det. Med nya krafter och allt det där. Jag lovar att jag inte ska göra er (fortfarande trogna följeslagare) besvikna. Det må låta som en klys...

Det är den hårda sanningen. Eller så överdriver jag igen. Det är jag kung på. I alla fall, jag lovade mig själv (och mina vänner med, för den delen) att jag inte skulle bli en sån där tjej som går helt upp i sig själv bara för att hon är kär...

  Jag får lite dåligt samvete när jag inte kan förse er med bildrika inlägg. Proceduren är helt enkelt för omständig för att jag ska orka nu när jag inte har min egen dator. Hoppas ni kan förlåta mig.   Just nu har systers skoldator. Vars mella...