Nu har jag verkligen skapat mig den perfekta mys-plugg-stämningen som jag så sällan lyckas fånga.

Och vet ni vad, jag har faktiskt fått lite gjort också! Ett perfekt bevis på detta är att jag sitter bloggar... Nej, men allvarligt. 12 frågor från geografihäftet - check. Bara 18 kvar nu då... Alltså usch, varje gång det känns som om jag gjort framsteg inser jag hur mycket jag har kvar. Dock behöver jag bara få G på den här uppgiften, så pressen är typ obefintlig. Jag ska inte klaga.

Men visst blir man lite deprimerad av att läsa befolkningsgeografi och gång på gång bli matad med det faktum att vi måste sluta föröka oss för att överleva och inte köra slut på jordens resurser. Jag känner att jag har mycket jag kan bidra med. Det känns så relevant att säga: "Jag lovar, jag ska behärska mig och inte skaffa tio barn. Jag ska verkligen göra mitt bästa, men jag kan inte lova något. Men för planeten Jordens skull, okej då." Visst är det bra att försöka göra folk medvetna om vad det är som pågår, men de borde kanske belysa det faktum att saker och ting förbättras för var dag som går. Vi skänker miljoner och åter miljoner till välgörenhet varje år, men får vi någonsin höra om någonting faktiskt blivit bättre? Vi köper miljöbilar till höger och vänster, men får vi någonsin höra någonting om att vi är på rätt väg? Om det skulle vara så illa att vi bara står och trampar och inte kommer någonstans kan väl någon säga det så att vi kan lägga ned. Ni får ursäkta, jag blir bara så frustrerad, haha.

Jag hade även tänkt att jag skulle börja på boken jag lånade igår, den på spanska ni vet. Jag blev lite lycklig när jag hittade en deckare på 30 sidor som såg ganska lättläst ut. Det kanske finns en chans att jag hinner klart med den där recensionen trots allt.

Jamen dåså, tillbaka till pluggandet

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Idag känner jag mig produktiv, förstår ni. Problemet är bara att jag måste använda all min energi till att hålla mig produktiv, så jag orkar ändå inte utföra något. Förutom detta svamliga inlägg då.   Värst är det med naturkunskapsuppgiften, ...

  Jag inser inte hur mycket jag saknar mina fellow classmates tills jag träffar dem.   Som ni kanske märkt är min inställning till skolstarten inte den mest muntra, och inte blev den bättre när jag pallrade mig upp klockan halv sju för att gå t...

  Jullovet börjar närma sig sitt slut. Mitt sista jullov. Jag blir nästan lite gråtmild.   Så har jag gjort det bästa av det? Jag har spenderat större delen av det med Jonatan och några kvällar av det med mina vänner. Jag har simmat (jag trodde...

  Hallå där, kära bloggläsare!   Jag lovade att jag skulle börja blogga igen efter nyår. Så nu gör jag det. Med nya krafter och allt det där. Jag lovar att jag inte ska göra er (fortfarande trogna följeslagare) besvikna. Det må låta som en klys...

Det är den hårda sanningen. Eller så överdriver jag igen. Det är jag kung på. I alla fall, jag lovade mig själv (och mina vänner med, för den delen) att jag inte skulle bli en sån där tjej som går helt upp i sig själv bara för att hon är kär...