Fy SATAN vad jag fryser!

Mamma tror att det beror på att jag inte vant mig vid att det börjar bli kallare ute. Det låter rimligt. Men det är jobbigt att gå runt och frysa precis hela tiden, hur mycket kläder man än har på sig. Hu!

Idag har jag verkligen inte gjort ett dyft. Jo, skrivit lite på essän på religionen. Och sen lyckades vi få lite struktur på vårt projektarbete. Det borde väl ändå räknas?

Nu är ja trött, så jag ska sova. Kul va? Det blir roligare imorgon.

Plugglördag.

Hur deprimerande det än må vara sitter jag här på en hård pinnstol framför datorn med alla kollegieblock jag äger. Det här med stolen var ett tips från mitt hjärta, som jag tänkte att jag skulle prova. Det ska tydligen vara svårare att dåsa till om man sitter på en sådan, näst intill omöjligt enligt honom. Ja, och eftersom han spenderat något mer tid framför datorn (och på betydligt mer okristliga tider kan tilläggas) än jag, tänkte jag att det måste ligga lite sanning i det. Nåväl, det har fungerat utmärkt hittills, för jag lämnade pricis in samhällskunskapshelvetet! Den uppgiften har tamejfan gett mig så mycket ångest att jag aldrig vill se den igen. Nu flinade jag lite ironsikt. Det är klart jag vill se omdömet, det är ju bland det mest spännande som finns, tycker ni inte? Spänningen när man sett att man fått en kommentar, precis innan man läser den och förhopnningsvis leendet som kommer när man ser betyget. Det är lycka på jorden. Nu var jag bara lite ironisk faktiskt.

Jag tänkte att jag skulle vara JÄTTEproduktiv den här helgen och få undan så mycket plugg som möjligt. Mest för att jag inte ska behöva göra så mycket nästa vecka och förhoppningsvis ingenting nästa helg. Vem vill plugga när man har finbesök liksom? Nåväl, den planen kommer nog gå rätt utför from here. Plugglördagen är officiellt över, inställd, finito (ni som köpt biljetter till kvällsföreställningen ska få era pengar tillbaka)! Jag ska nog ta och titta lite på tv. Eller gå ut en sväng. Eller ligga i sängen och titta drömskt upp i taket. Vad som helst utom att plugga.

Ha det!

Tydligen finns det ett konstruktionsfel i modellen som jag hade, så det var egentligen bara en tidsfråga till den skulle bränna ut sig själv. Jag vet inte om jag ska gråta eller slå ett hål genom väggen (det senare rekommenderas inte, det gjorde ont).

Okej, riktigt så illa är det inte. Jag har för tillfället vårdad om min systers laptop, som hon var så god att låna ut nu när hon faktiskt har två datorer (fan ta min jävla skitskola). Nåväl, tack syster.

Sån tur är hade jag inget spännande sparat i själva datorn (i såna här lägen är det bra att ha ett välfungerande och kärleksfyllt förhållande till sin externa hårddisk), så min sorg kunde ha varit djupare. Men jag är fortfarade lite bitter över att jag måste lägga ut flera tusen på att köpa en ny dumburk. Så väldigt taskig tajming. Tack så mycket.

Jag har pluggat non-stop den här veckan (för en gångs skull säge jag det utan att överdriva det minsta) och ändå känns det som om jag inte fått någonting gjort. Så därför ska jag nu ta och plugga lite mer. Suck.

Jag är sämst på att bry mig om dig just nu.

Men så sent som för två timmar sedan körde jag iväg lilla laptopen till sjukan, så förhoppningsvis ska han stå på två fötter snar igen. Och då lovar jag att dela med mig av mitt spännande (host) liv igen. Så håll ut!

Puss

Hej sötisar

Min kära kompanjon Mr Dator drog sin sista suck i tisdags kväll. Kanske började han bli gammal, och jag fortsatte köra med honom tills han stupade.. Eller så tröttnade han helt enkelt på mig. Förhoppningsvis behöver han bara en tripp till farbror doktorn, men man vet ju aldrig. Jag återkommer med datum för begravningen om det vill sig illa.

Så nu bloggar jag från mobilen. Inte alls lika fancy. Men då jag sitter på ett tåg och redan har en packning som är tung nog hade min lille dator fått stanna hemma i vilket fall som helst.

Nu har jag bara två och en halv timme kvar. Alltså..!

Visst är det underbart när datorn kraschar kvällen innan en uppgift ska lämnas in? Speciellt när man inte hunnit riktigt klart (bara nästan) och inte hunnit spara. Skjut mig.

Jag tänkte jag skulle gå och bli deprimerad nu. Detta är djävulens verk.

Jag blir nästan rädd när jag kikar ut genom fönstret. Snart smäller det nog.

Det verkar som att Gud är emot mig. Min hals vill inte ge sig. Det har gjort lite lite ont i några dagar, men eftersom det varit så lite och den mest är torr har jag inte tänkt så mycket på det. Men nu har jag börjat nysa stup i kvarten och till och med blivit lite snorig... Nejnejnej, inte NU för helvete! Så jag förösker lite naivt dricka litervis med te och knapra receptfria halstabletter för att skona mig från denna ytterst olämpliga förkylning. Annars kan jag faktiskt tycka att det är lite skönt att bli förkyld, för jag har så få anledningar att stanna hemma från skolan. Några dagars mild feber och lite snuva kan jag stå ut med om det betyder att jag kan få ta det superlugnt och bli ompysslad i några dagar. Hade jag däremot varit sjuk mer än en gång om året hade jag kanske inte varit lika positivt inställd..

Nu ska jag sätta på mig duktighetsglasögonen och plugga historia!

Min morgon var så otroooligt skön tills jag vaknade och såg att klockan var kvart i elva.

Jag avskyr att behöva stressa. När man har så bråttom att man fortfarande är fuktig efter duschen och måste försöka kränga på sig jeansen. När man inte har tid att sitta ner så man måste trycka i sig något att äta. När man inte hinner platta luggen och måste sminka sig hafsigt - om ens alls. När man måste trampa som en jävla dåre uppför det lilla berg skolan ligger på och komma fram genomsvettig. Mmm, vad jag hatar det. Inte för att det var mitt eget fel att jag blev tvungen att göra det idag, nejnej.

Men nu är jag hemma igen och ska sätta igång med pluggandet. Jag tänkte vara lite filosofisk och så va, så jag gjorde en kopp te och lade fram alla skolgrejer på mitt nystädade skrivbord. Jag har satt på mig mjukisbyxor också. Ändå sitter jag här och bloggar. Åh, den ironin.